Utvärdering av annat än pris

Med jämna mellanrum läser man här och var att man i (offentliga) upphandlingar inte fokuserar på något annat än det lägsta priset. Det stämmer så klart inte.

Generellt är det så att om man har ett tydligt och kalkylerbart förfrågningsunderlag där i princip alla villkor är fastställda så tycker jag inte det finns någon större anledning att utvärdera något annat vad det kostar att få just det jag beskrivit att jag vill köpa.

Så gör jag även när jag genomför ”privata” upphandlingar. Ser först till att förfrågan är tydlig och hyfsat komplett, även de kommersiella villkoren. När man väl har anbuden inne och en tidplan att hålla vill man ju inte sitta och förhandla fram ett kontrakt och en AF, etc.

Den stora fördelen vid sådana ”ej offentliga” upphandlingar är att man när man väl ser anbuden och har träffat anbudsgivarna kan föra diskussioner om i princip vad som helst, det är ingen fara om underlaget inte är perfekt (även om det är en fördel så klart) eftersom man kan diskutera ändringar och begära in kompletteringar, ta vara på bra idéer från kloka anbudsgivare vid förhandlingsbordet (kan man även till viss del i den offentliga upphandlingen men det är omständigare).

Utvärderingsmodellerna som skapas i de offentliga upphandlingarna blir bland absurda.

Jag har till exempel aldrig varit med om en privat kund som vill anta ett 20 % dyrare anbud för en standardentreprenad för att det var med en bra genomförandebeskrivning, en erfaren platschef, eller dylikt. Det ska mycket till för att man ska anta ett dyrare anbud. Ett alldeles för dyrt anbud antar man ju aldrig, kvittar hur bra det är.

Vid offentliga upphandlingar ser jag ofta modeller som fokuserar på annat än priset.

Då handlar det kanske om komplexare entreprenader och tjänster där man kanske inte lyckas att beskriva kontraktsföremålet (eller så är det inte meningen, tex vid en total-/funktionsentreprenad) där man i utförandeskedet är helt beroende av att man har ett kontrakt med en erfaren och kompetent leverantör för genomförandet av entreprenaden. Själva byggandet är ju den stora risken.

Men alldeles oavsett vilken modell man har så tror jag att de flesta offentliga upphandlingar skulle må bra av att man började i rätt ände. Med att beskriva vad man vill köpa (teknisk beskrivning) och vad man förväntar sig av entreprenören under resan fram till slutbesiktningen (AF+Kontrakt etc).

När allt det är klart kan man börja fundera på vad man ska utvärdera.

Många slösar alldeles för mycket tid på utvärderingsmodeller på bekostnad av kvaliteten på det övriga förfrågningsunderlaget.

I all hast, jag kan ha en annan åsikt i morgon.

Per Löwhagen
www.lowhagen.nu

ps. Skrev ett liknande inlägg 2014 – klicka här ds.