Ramavtal eller vanligt kontrakt?

Jag fick en fråga om vad som skiljer ett ramavtal från ett vanligt kontrakt.

Det är viktigt att veta eftersom ett ramavtal som huvudregel endast får vara i max fyra år, inklusive eventuella förlängningsoptioner.

En vanligt missuppfattning som jag stöter på är att ett avtal är ett ramavtal bara för att ersättning utgår enligt en à-prislista. Men så är det inte, du kan köpa en byggentreprenad eller vad som helst och ersätta med à-priser utan att det behöver vara ett ramavtal för det. Man får avgöra från fall till fall.

Ett ramavtal definieras i LOU kap 2 § 15 som ”ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.”

Förenklat kan man tänka sig att ett ramavtal är ett avtal där beställaren har behov av att göra avrop under avtalstiden och beställaren bestämmer när avrop ska göras (tilldelning av kontrakt). Leverantören har i princip inget inflytande över när avrop från avtalet ska ske. Om omfattningen av avrop från avtalet inte reglerats och om avrop sker löpande under avtalsperioden är avtalet troligtvis ett ramavtal (Se t ex Kammarrätten i Göteborg 2013-07-22, mål nr 3124-3127-13).

Ger man däremot en leverantör ett tydligt uppdrag och definierar omfattningen av avtalet så är avtalet sannolikt ett ett vanligt kontrakt.

Det blir lite svårare när ett avtal har inslag av både vanligt kontrakt och ramavtal.  I så fall gäller överviktsprincipen, dvs vilken del av avtalet är värt mest av det totala värdet. Är det ramavtalsdelen av avtalet som är värt mest är hela avtalet att betrakta som ett ramavtal och tvärt om. (Se Kammarrätten i Jönköping 2014-06-05, mål nr 1871-13 och KKV:s yttrande i målet).

Hoppas att ovanstående ger dig lite vägledning i hur du kan resonera kring ett eventuellt ramavtal. Som sagt så får man utgå från varje enskilt fall när man avgör vad man handlar upp för typ av avtal.

Per Löwhagen
www.lowhagen.nu